Min kärlek till dig går knappt att beskriva..

2010-03-03 \ 01:51:51 \

Orkar nu läsa?

Jag kan inte beskriva hur mycket min pojkvän betyder för mig, det skulle ta för lång tid, men hade tänk att skirva ut det. Har skrivit så många gånger hur mycket du betyder för mig, även fast det kommer upp småbråk ibland.. som i helgen vet inte ens varför vi började bråka, vet bara att jag kastade snö på dig och nästan i ögat och sen att jag gick ifrån dig, över gatan, du gick efter mig men sa inget, sen tog du tag i min hand och bara drog mig emot mig, kramade om dig, vi bara stog där, tills du viskade tyst i mitt öra "Jag älskar dig". Jag ryser fortfarande lika mycket som när du sa det för första gången. Det är en gång när jag verkligen trodde att det skulle ta slut.. Det du sa "dumpa mig då om jag är så jävla dum..." och jag skrev; "jaa kanske gör det då" men tänkte bara då "snälla älskling jag lämnar dig aldrig hoppas du aldrig lämnar mig" mina tårar bara rann visste inte vart jag skulle ta vägen eller göra, men ringde upp dig lika snabbt som jag skrev det. Jag grät du grät, men det slutade bra till slut.

Tänk om jag inte hade skrivit till dig. Den 13 maj, tänk om jag inte hade skickat den kommentaren på Bilddagboken på exakt den bilden glömer aldrig vad jag skrev "är posar man du!" du svarade; ofc! sen skrev jag; smsa mig ska dra från datan! :) du smsade mig och skrev hej heting:)<3 vi pratade hela kvällen sen på morgonen smsade du det ända vi sa till varandra va gud du har blivit så snygg fast vi va snygg förra året också! Sen när du skrev att du saknade mig.. och jag skrev det tillbaka. '

När vi skulle ses efter du hade varit på dit landställe, och du skrev "jag är hemma nu vart kan du ses?:)" mitt hjärta slog hundra slag i sekunden sprang runt i lägenheten trodde jag skulle börja gråta.. så jävla nervös va ja.. gick till tunnelbanan, satte mig på tunnelbanan, det gick ovanligt lång tid att ta sig från Fridhemsplan till Gullmarsplan där du stod och väntade. jag va så nervös så jag inte kunde lyssna på musik. Tänkar rullade i mitt huvud, fullt med fjärilar i magen.. jag ville inte ha dom i magen ville inte vara nervös. Jag ville bara träffa han nu så jag inte behövde ha dom förbanande fjärilarna i magen. Hade inget i skallen satt bara och stirrade rakt fram tills jag hörde "nästa gullmarsplan" redan framme? jag gick av längst bak och jag skulle längst fram, såg hur lång perrången va, det brukade inte den vara, gick fram.. på mitten fick jag ett sms av dig "står vid pressbyrån sötnos :)" Jag hade inget i huvudet. Åkte upp för rulltrappan såg dig inte, kollade mot pressbyrån, där stod du. gick emot dig, kunde inte kolla på dig för då skulle du sett mitt fåniga leende.. Men kollade på dig, du log, det fick mig att le tusen gånger mer än vad jag gjorde innan, kramade dig va tvungen att stå på tå för att nå upp haha.. vi gick ner till farsta tågen vi stod och väntade. Visste inte vad jag skulle säga, till du från helt plötsligt kom fram till mig och kramde mig sa "det var länge sen emelie" började snittra. Satte oss på tåget gick av efter 3 stationer, gick en liten bit, gick in på ett solarium, du skulle sola, du kramde mig igen du bara stod där och kramde om mig, kollade på dig, kollade upp, in i dina blåa ögon, du kollade på mig, kollade på dina läppar, ville kyssa dig men vågade inte. Du gick in, solade en stund, jag satt utanför. Du smsa mig.. Mitt leende blev så stort trodde att jag skulle spräcka läpparna, vi gick tillsammans till tunnelbanan igen, Du satt och kollade på mig, såg det i ögonvrån kollade på dig, du höll om mig, mitt huvud vilade på dina axlar. Vi sa inget. Sen kom tunnelbanan du tog min hand du sa "vill hålla din hand, mysigt"

Du åkte med mig till Skanstull, innan du gick av sa du att vi skulle ses på tisdag igen, du kollade mig i ögonen, du kysste mig, flög på rosa moln, kyssen blev längre, längre ville alltid känna dina mjuka läppar mot mina, du gick av och jag hade världens största leende på läpparna igen. Vi träffades på tisdagen som du sa, vi satt i parken med Maria, Max, Amanda och Bamse du log i min famn du kysste mig hela tiden, sen sa Amanda från igenstans "ska ni inte bli tillsammans snart?" jag började skratta och du sa med en blug ton hihi jaa ehmm neee heh joo.. nee... då trodde jag bara att vi skulle vara vänner.. vi satt och pratade. Jag blev på bus humör så jag drog av dig mössan som du verkligen hatar att man gör än idag, du barde upp mig och Max hjälpte till ni slängde ner mig bränn nässlorna brände mina händer haha :( jävlar va jag brände mig, du gick fram till mig och blåste på dom och pussade på dom, sen sa du något jag aldrig glömer "Emelie, du är så vacker, dina ögon blänker i solen" Du va så äkta som ingen annan hade varit, du va inte samma Johan som förut du va annorlunda, det fick mig att falla för dig. 3 veckor senare den 12 juni föjlde jag med dig till bussen, vi hade träffat varandra varje dag i 3 veckor, du skulle till din mormor och morfar i några dagar, det regnade ute, vi sprang hand i hand i regnet även fast det regnade så lysste du som en sol, jorden vackraste sol med ett leende som bländade. Vi stog och väntade på din buss, din buss kom du skulle gå på den, vi stod och kramade varandra pussade varndra, du sa hej då men innan du gick, kollade du mig i ögonen länge och sa "jag älskar dig Emelie" för första gången.. jag sa "åhh baby jag älskar dig med"

Det va den dagen det vlev du och jag, vi blev ett tillsammans, det var bara du och jag mot världen älskling, ingen/inget kunde sätta stopp för oss, du fick mitt hjärta, du har mitt hjärta fortfarande, och det har jag lovat dig att du alltid kommer ha!

Älskling nu har det snart gått 9 månader, 9 underbara månader, dom bästa i hela mitt liv. Är fortfarande lika kär i dig dom när jag såg dig för första gången. Det är du och jag mot världen!

Jag kan skriva hur mycket som helst, men jag tror ingen skulle orka läsa det, men du vet hur många gånger jag sagt till dig att jag älskar dig, hur många gånger jag sagt att du aldrig ska lämna mig älskling, du är mitt allt nu och föralltid älskling, du är världens bästa kille! <333

Jag älskar dig mest av allt Johan Erik Forslund! <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0